Igår hoppade jag över min föreläsning. Varför? Jag var så otroligt trött att jag stängde av alarmet, sa till älskling att nä det blidde ingen skola för mig. Sen somnade jag om. Istället för att gå upp klockan 8 gick vi upp klockan 11. Fy.

Idag har jag egentligen räkneövning. Grejen är den att jag har gjort en av 2 övningar och har egentligen inte ens tittat på övning 2 än. Ettan var sjukt lätt och det finns få saker jag hatar mer än att dra mig till onödiga tillställningar. Varför sitta 2 timmar i skolan när jag kan sitta hemma och mysa (läs frysa).

Egentligen är det mina bloggars fel, alltså de jag läser inte den här jag skriver.

Det är deras fel för alla uppdaterar så mycket att jag hela tiden har runt 500 inlägg som väntar på att läsas och när jag inte hinner det så slutar det alltid med att jag är för sen för allt det roliga. Det gör mig frustrerad.

För att balansera så hinner jag aldrig blogga själv, orkar inte heller, och har inget vettigt att säga. Vad ska jag få ur mig? Att jag älskar läsa att Hanna Fridén tycker sex är tråkigt? Trots att jag själv älskar sex och har sjukt bra sex? Att jag skrattar åt Cherin och Mohammeds racistiska skämt för de känns okej när de säger dem? Eller bara för jag aldrig hört dem förrut?

Jag vill också vara så där otroligt rak och öppen så jag kan blogga om hur mycket eller lite jag skiter eller om vad jag tänker på före, efter och under tiden jag har sex. Men sedan tänker jag på min stackars älskling som sitter och läser det här och blir lite rädd… tänk om det finns något som heter känna varandra för väl. Lite mystik ska man väl ha i ett förhållande?