Jag vill vara någon jag inte är.
Någon helt annan.
En person som tycker det är kul att träna. En person som är glad oftare än hon är sur. En person som inte så lätt ser igenom människor och sedan blir bitter på dem för att de inte kan vara raka med henne. En person som orkar lyssna på andras problem utan att själv försvinna in i tankar.
Ibland anstränger jag mig för att vara henne. Hon den där som orkar. Men då brukar det resultera i att jag inte orkar vara annat än mitt griniga jag när jag är hemma. Stackars S.
Jag vill vara den där tjejen som umgås med vänner flera gånger i veckan. Som hämtar sin lillebror mitt i veckan bara för att umgås. Som orkar umgås med sin lillebror. Jag vill vara lycklig. Inte bara lyckligt kär. Men jag är lyckligt kär. Så äckligt, lyckligt kär. Jag vill vara lycklig med mig själv, med mitt jobb, med mina val. Inte bara utmattad med allt. Utmattad för att allt är en enorm kraftansträngning.
Jag vill vara ute i solen, inte få ångest när jag är borta från datorn mer än en timme. Jag vill laga god mat, som jag vill äta, jag vill också ha råd med den. Jag vill orka vara vegetarian då jag förnärvarande ändå gillar grönsaker mest, men jag har varken råd eller ork för att laga något annat åt S. Jag vill ändå mest äta råa grönsaker och budgeten tillåter inte det.
Jag vill lägga upp en budget och hålla den. Jag vill våga ta ett bad och försvinna in i mina tankar över vad jag ska göra för att bli lycklig. Vad behöver jag göra för att bli lycklig? Lycklig med mig själv.
Jag bryr mig inte om att jag fyllt 30. Jag trodde jag skulle känna mig gammal men jag märkte knappt att dagen gick. Jag bryr mig inte att så många av mina vänner glömde gratta mig, för den som räknas, gav mig en ring. Även om det inte är en förlovningsring så är det en ring som är så otroligt jag, så otroligt min stil, så otroligt fin och så otroligt omtänksamt. Den som räknas känner och älskar mig. Och han är min bästa vän. Den jag pratar med om allt.
Jag vill inte vara trött längre. Jag vill inte vara lat, inomhus, vid datorn längre. Jag vill inte komma hem och komma på att jag inte vet vad vi ska äta och då äta skit. Jag vill inte äta skit längre. Jag vill ha det sorterat och minimalistiskt hemma. Men jag är uppväxt med två samlare och samlandet ligger i blodet. Jag samlar på mig. Jag kan inte kasta. Jag vill våga kasta. Jag vill plantera växter men jag vill ha ut 50% av växterna vi har hemma. Jag vill vara glad och le och skratta. Jag vill kunna ta ett glas vin utan att vilja ha ett till både direkt efter och dagen därpå. Jag vill fungera normalt.
“Vill fungera normalt” – det vill jag oxå, känner mig ganska defekt.
Så härligt att höra att du är fantastiskt kär!!! och fått en ring
När ska vi ses??? jag vill ses snart!! Lilla Nora vill träfffa dig! vi har massor att prata om!! Kramar
Har inte varit in här på länge så jag hajade till nu när du har skrivit här igen, kul. Ska titta in mer sen. Hej så länge.