…om världens sämsta tapas restaurang.
Efter en trevlig dag på Hovet där AIK piskade Borås med 5-0, gick jag och min sötaste på en promenad. Först promenerade vi till Skanstull, där tog vi tunnelbanan över avgasbron för att sedan fortsätta promenera.
Jag som hade gått upp ganska sent (runt tre på eftermiddagen) blev ganska snabbt hungrig och törstig och ville ha mat mat mat och sötnosen som alltid kan äta (hävdar han) hade inget emot det.
Vi hade inga riktiga planer på vart vi skulle gå eller vad vi ville äta så när vi nådde Gamla Stan och såg ett tapas café (Café Tapac) sa vi båda varför inte. Det blev tredje gången vi åt Tapas ute.
När man först kom in såg det väldigt mysigt ut med nerdimmat och levande ljus på de upphöjda borden. Det fanns lediga platser som vi blev hänvisade till så vi gick och satte oss och hängde av oss ytterkläderna. Vi fick ingen meny… Nähä. Men det dröjde inte alltför länge förrän än servitris kom med en meny och försvann lika snabbt som hon uppstått.
Vi gick igenom menyn, jag var jättehungrig och törstig. Vatten… vatten… vaaaatten skrek min kropp.
Det dröjde en ganska lång stund innan vi fick beställa. Vi beställde 3 tapas var, fördrink samt cola för älskling och vatten åt mig. Jag sprang och tvättade händerna och när jag var tillbaks var våra drinkar där.
Jag som hade beställt en Dry Martini (mums) som säkert var totalt 4 cl vätska. Himla snålt. Istället för en pimento oliv var det en stor fransk grön oliv med kärna och ingenstans att lägga kärnan. Hungrig som jag var slukade jag oliven men det gjorde mig bara törstigare. Vart var mitt vatten?
Vår mat kom. Den var knappt ljummen, närmare kall. Och otroligt översaltat. Tre av fyra rätter var friterade där frityrdegen snarare påminde om ströbröd. Torrt och hemskt. Älskling bad servitrisen om vatten igen.
Vi plågade oss igenom tapasen, jag var hungrig och hade nog ätit jord om det hade serverats, synd, annars hade jag skickat tillbaks allt. Till maten serverades det bröd. Mini baguetter som man kan köpa på Ica i fryst påse och värma själv i ugnen.
När vi såg servitrisen igen bad vi bara om notan istället. Trots att jag var otroligt hungrig lämnade vi mycket av vår mat kvar.
Vi var så upprörda efter att sötnosen betalat notan på över 500 kronor att vi gick nästan rakt över gatan till Sjätte Tunnan och söp oss nästintill dyngraka på mjöd. Sedan fortsatte vi vår promenad inmot stan, köpte mat på McDonalds och tog taxi hem.
Aldrig, aldrig, aldrig att jag sätter foten inne på Café Tapac igen. Aldrig. Det var den sämsta restaurang mat jag någonsin ätit och jag har ätit illa mat. Vi fick aldrig vår dricka utan gick för vi orkade inte vänta. Maten var kall, torr, överstekt, för salt och helt enkelt hemsk. Det bästa var det uppvärmda frysta baguetten. Då kan ni själva förstå hur hemskt det var…